Bidjovagge

Bidjovagge gruvprojekt består av guld- och kopparfyndigheter i Bidjovagge i Nordnorge. Arctic Gold innehar 5 "utvinningsretter" om totalt ca 5 km2 samt 8 ”mutinger” (undersökningstillstånd) som totalt omfattar 2,3 kvadratkilometer. Tillstånden innefattar bland annat hela det gruvfält där Outokumpu producerat 6 292 kg guld och 23 752 ton koppar från ett tiotal malmkropper mellan åren 1985 och 1991.

Bidjovagge ligger i norska Finnmarken och närmaste ort är Kautokeino med 3 000 invånare. Närmsta större ort är Alta som ligger 130 km bort och har 18 000 invånare. Till Kiruna är avståndet 320 km och till Tromsö är avståndet 410 km.

Malmerna i Bidjovagge ligger längs en nord-sydgående antiformstruktur där ett tiotal delvis brutna malmkroppar samt ett flertal identifierade mineraliseringar påvisats.  Fyndigheterna uppträder i ett Proterozoiskt grönstensbälte som avsattes i ett riftbassäng med vulkaniter och sedimentära bergarter. Grönstensbältet som kallas ”Kautokenio Greenstone Belt” sträcker sig från Alta i norr och cirka 10 km genom hela Nordnorge och ytterligare vidare in i norra Finland. Parallellt med detta finns ytterligare ett liknande grönstensbält kallat ”Karasjok Greenstone Belt” med ännu större utbredning och med ett flertal intressanta gulduppslag.

Sedan tidigare verksamhet i Bidjovagge finns nio kända malmkroppar med olika mycket kvarvarande tillgångar. Historiska beräkningar gjordes 1991 och 1998 men är ej kvalificerade enligt modern standard. Arctic Gold erhöll dock en mineralresursberäkning från Outotec enligt JORC koden i december 2010 som omfattar sex mineraliseringar som tillsammans visar en ”indicated resource” på 1,36 miljoner ton med 2,74 gram per ton guld och 1,21 % koppar samt en ”inferred resource” på 30 000 ton med 2,2 gram per ton guld och 1,1 % koppar.

En Scoping study som rapporterades i december 2010 visade positiva resultat och ett nuvärde för projektet om ca 500 miljoner kr med december´s metallpriser och vid en kalkylränta på 5% samt under förutsättningen att mineraltillgången kan transformeras till en malmreserv på 1,77 miljoner ton. Den mineraltillgång som beräknats skulle räcka till cirka fem års produktion i ett verk med samma storlek som det Outokumpu använde.

En ökning med 35 % av mineraltillgången i Bidjovagge har skett genom en ny studie av Outotec (Finland) Oy efter 2011 års borrningar. Resultaten visar på 2,06 miljoner ton indikerad tillgång (Indicated Mineral Resource) med 1,60 g/t guld (2,23 g/t ”uncut”) och 1,15 % koppar samt 240 000 ton antagen tillgång (Inferred Mineral Resource) med 2,6 g/t guld (2.6 g/t ”uncut”) och 0,9 % koppar. Tillgången avser in situ resurser i berggrunden vid en cut off (lägsta medtagen halt) på 2,0 g/t guld ekvivalent (Aueq= Au+2,1*Cu baserad på guldpris: 950 Us$/tr oz och kopparpris: 5500 Us$/t). 

Tidigare har bolaget även redovisat en mineraltillgång om 300 000 ton med 1,79 g/t guld och 0,60 % koppar i de gamla marginalmalmsupplagen vilket motsvarar 537 kg guld och 1800 ton koppar. Denna tillgång skall adderas till in situ tillgången varvid den totala indikerade mineraltillgången uppgår till 2,3 miljoner ton med 1,62 g/t guld och 1,08 % koppar vilket motsvarar ca 3 800 kg guld och 25 000 ton koppar.

 

Sápmi-sameland

Kartan visar hur Sápmi-sameland sträcker sig över stora delar av Norra Norge, Sverige, Finnland och Kolahalvön i Ryssland.

 

 

 

 


 

 

 

 

 


Som man ser omfattar området väldigt många av vår kända malmfält i norr och därmed behövs en god relation mellan folken för att samexistens skall vara möjlig. Arctic Gold anser att vi under den tid vi bedrivit verksamheten i Biddjovagge område försökt skapa goda förutsättningar för en fredlig samexistens och hoppas på en fortsatt konstruktiv dialog med samerna.

Sápmi
Samerna bor i fyra länder Ryssland, Finland, Norge och Sverige. Detta stora landområde kallas för Sápmi. Sápmi breder ut sig över hela den norra delen av Nordkalotten, från ryska Kolahalvön i öster till svenska landskapet Dalarna i söder.

Det finns ca 80 000 samer i de fyra länderna, Ryssland 2 000, Finland 8 000, Norge 50000 - 65000 och Sverige 20 000.

Ursprungsfolk
Samerna är ett av världens ursprungsfolk. Gemensamt för dessa folk är att de levt på samma plats genom historien, före det att länderna koloniserats. De har en egen kultur, eget språk och egna sedvänjor som skiljer sig från samhället runtomkring.

Språk
Samiskan är ett finsk-ugriskt språk.

Näringar
Ungefär tio procent av samerna i Sverige är sysselsatta inom rennäringen. Till de samiska, traditionella, näringarna hör också slöjden, jakten och fisket. Till de nya näringarna kan räknas turism, media, konst och musik.

Politik
Samernas organisationshistoria sträcker sig 100 år tillbaka i tiden, men de politiska partierna bildades i samband med Sametingens tillkomst. Sametinget är ett folkvalt organ och en statlig myndighet. Valen hålls vart fjärde år. Samerna i Norden splittrades när de nordiska staterna drog upp sina nationsgränser. Fortfarande gäller olika villkor för samerna i de tre nordiska länderna och det finns tre sameting. I Finland var man först med ett folkvalt samiskt organ. Det bildades 1973. Sametinget i Norge bildades 1989.

Sametinget i Norge
Större delen av samerna i Norden finns i Norge. Man räknar med en samisk befolkning på minst 40 000. Efter den hårda ”förnorskningspolitiken” som pågick i nära hundra år har den norska samepolitiken förändrats. Efter de massiva samiska demonstrationerna mot utbyggnaden av Alta älven i början av 1980-talet tillsatte staten en utredning som 1984 lade fram ett förslag om ett sameting. Det norska Sametinget inrättades 1989. Norska staten avsätter mycket mer pengar till samiska ändamål än vad den svenska gör. Tillsammans med kulturbidragen är anslaget till Sametinget cirka 250 miljoner, och då är inte rennäringen inräknad. Sametinget i Norge har över hundra anställda. Sametingets uppgift är i första hand att vara ett remissorgan. Det norska Sametingets parlamentsbyggnad är placerad i Karasjok. Den invigdes år 2000.

Renskötseln
Renskötsel är en lite näring i nationellt perspektiv, men både i samisk och lokalt sammanhang har den stor betydelse för ekonomi, sysselsättning och kultur. Renskötseln har alltid varit uppfattad och accepterad som en helt speciell samisk näring. Renskötseln är därför en viktig del av det materiella underlaget för samisk kultur. Mot bakgrund av nationella förpliktelser, efter grundlagen och folkrättsliga regler om urfolk och minoriteter, ses renskötselpolitiken i ett generellt same- och samhällspolitiskt sammanhang. Renskötselpolitiken är därför byggd på två självständiga grunder, ett näringspolitisk produktionsvärde och ett samepolitisk kulturvärde. Renskötseln förvaltas av Reindriftsforvaltningen som är direkt underställd Lantbruks- og matdepartementet. Renbetesområden där det drivs samisk renskötsel omfattar ca 40% av Norges landareal.

I Bidjovagge området är Abborassa det mest berörda renbetesdistriktet. Per den 31 mars 2012 var antal renar i detta distrikt 7656. Högsta antal av myndigheterna fastsatt  som distriktet får ha är 4200. Totalt i Vest Finnmark fanns 104211 renar och myndigheternas tillåtna antal var 77 850 dv s ca 25 % mer än vad myndigheterna önskar .

 

Uppdaterad mineraltillgångsberäkning 2012-01-31 (pdf)
Uppdaterad mineraltillgångsberäkning 2011-03-31 (pdf)
Scoping Study Bidjovagge (pdf)
Bidjovagge mineraltillgångsberäkning 2010-12-13 (pdf)
Bild över Bidjovagges geologi (pdf)
Bild över Bidjovagge gruvfält (pdf)

Planprogram för verksamheten i Bidjovagge

Planprogram reviderad 2012-05-15 (pdf)
Protokoll från folkmötet i Kautokeino kommun (pdf)
Presentation från Arctic Gold på folkmötet (pdf)
Presentation från Rambøll på folkmötet (pdf)